Nu är det mycket...
Vi börjar med toppen!
I måndags fick jag besked från Lund igen!! Yippie!!
Den 22/12 ( av alla datum ) ska jag ner och träffa en kirurgläkare och hans team. Det är dom som ska utföra operationen av nästa EEG-undersökning. Och mötet kommer just att bli ett informationsmöte.
Där kommer jag att få vidare besked om vad som ska hända framöver.
Dalen. Och då menar jag verkligen dal.
Pratade med min läkare Dr Brattström tidigare idag.
Helt taget ur luften så bröt han min sjukskrivning som går ut 31/12!
En av orsakerna som han tryckte på var att det skulle se snyggare ut hos försäkringskassan.
Förmodligen handlar det om hans anseende.
Jag kan knappt fatta att jag orkar sitta här och skirva om det nu, men jag är väl så uppe i varv och har kanske inte riktigt fattat vad som händer.
Problemet mina vänner är att jag inte har något jobb att återgå till.
Jag har en form av anställning i ett bevakningsföretag men den tjänsten som ett annat företag har köpt av oss har sagt upp sitt kontrakt. Så den receptionstjänsten jag hade innan finns inte längre.
Jag har suttit och ringt runt till en massa instanser och väntar på svar från samtliga.
Det som gör att paniken smått är ett faktum beror på att jag endast har 3½ vecka på mig att fixa allt.
Jag kan inte ringa någon och säga att: "Jag har inget jobb! Fixa det!"
Nu är jag nere på noll igen, rent mentalt och ska än en gång försöka resa mig upp på "nio".
Faan vad detta börjar bli drygt.
Antar att det "bara" är att knyta näven igen och ta tag i det.
Ingen annan lär ju göra det åt en.
Jag har en familj att ta hand om och det är det som är drivkraften.
Utan dom...mmm.....
Dunka mig i ryggen. Snälla.
Det är förmodligen första gången jag ber Er om det.
Det behövs nu.
// PO
Jag lider med dig PO!
Du är en kämpe, du klarar dig igenom det här. Familjen finns bakom dig, och dom står kvar bakom dig som en mur och stöttar dig hela vägen. Jag kommer att göra så gott jag kan för att stötta dig också. Och du vet mottot vi har om vem den starke är.. Just nu har du snubblat till, men du är stark och du kommer att resa dig igen, även om vi så skall behöva lyfta upp dig.
Förstår att det känns riktigt pissigt just nu, och jag kan inte förstå vart vi är på väg när någon som är sjuk inte blir sjukskriven bara för att det skall se snyggare ut hos FK. Det samhälle vi lever i håller på att ruttna totalt, och jag blir så förbannad när jag tänker på det, och hur det drabbar dig.
men jag lovar att stötta dig så mycket som jag bara kan.
Kämpa på PO, du vet var jag finns..
/ CJ
Satte i halsen när jag läste din blogg. Är väl så korkad att jag inte fattar; hur kan man göra så här? Känner så med dig och din familj, så tufft livet kan vara för en del. Kan bara hoppas att det snart vänder, för det brukar ju göra det. Det är alltid mörkast innan gryningen. Fast vad vet jag...inga ord kan hjälpa dig. Men du ska veta, vi finns för dig om du behöver oss, och vi tänker på dig, och vet, att om någon ska kunna kämpa sig genom detta så är det du! Kram PO! Lena och Anders
Ord räcker inte alltid till, min vän!
Så jag säger bara att jag finns här för dig, vilket jag vet är ömsesidigt!
Helt obegripligt!
Hur någon kan göra så för att rädda sitt eget skinn. Blir så uppretad så att tårna krullar sig, önskar att jag hade något jobb i bakfickan som kunde hjälpa dig.
Glad är jag dock för den 22:e, lovar att hålla tummarna!
Skickar en stor kram och en dunk!